åh vad jag så gärna vill tillbaka, resan var så kul, så sjuk, så speciell och verkligen ett minne för livet.
jag kan inte riktigt förstå hur snabbt tiden faktiskt går. att vi redan har varit i Turkiet, något som man har sett framemot så länge. Även att studentbalen också redan har varit, alla var så fina och kvällen var trots allt ett minne för livet.
idag är det 22 dagar kvar, tills bolleruptiden är slut. är det sen det riktiga livet börjar? utan alla er? tänk att vi ska skiljas då och att åka hem igen, efter tre år tillsammans. men, det är som sagt 22 dagar kvar så vi får helt enkelt leva dehär 22 dagarna fullt ut.

oavsett hur dehär 22 dagarna blir så kommer ni ha gjort ett tydligt märke i mitt liv och förändrat mig till den jag är idag, vilket jag är väldigt glad över, tack för det!